Sköldkörteln - den lilla körteln som styr ämnesomsättningen

Inledning

Det sitter en liten fjärilsformad körtel framme på halsen som har ett oproportionerligt stort inflytande på hur du mår.

Den heter sköldkörteln, och trots sin blygsamma storlek påverkar den hur snabbt ditt hjärta slår, hur lätt du fryser eller svettas och hur din kropp använder energin från maten du äter.

Sköldkörteln fungerar som en sorts termostat för ämnesomsättningen. När den är i balans märker du knappt av den. När den är i obalans kan hela kroppen kännas av - ofta innan man förstår att det är just sköldkörteln det handlar om.

I den här artikeln tittar vi närmare på hur sköldkörteln är uppbyggd, vad dess hormoner gör i kroppen och varför så många - särskilt kvinnor - drabbas av problem med den.

Vad är sköldkörteln och var sitter den?

Sköldkörteln, eller tyreoidea som den heter på medicinska, sitter på framsidan av halsen, strax under struphuvudet och precis framför luftstrupen.

Den är formad ungefär som en fjäril med två lober - en på varje sida - som är förbundna med en smal del på mitten.

Hos en vuxen väger sköldkörteln runt 20 till 25 gram. Trots sin lilla storlek är den en av kroppens viktigaste hormonkörtlar.

Den består av små blåsor, så kallade folliklar, vars väggar består av celler som producerar och lagrar sköldkörtelns hormoner.

För att kunna göra sitt jobb behöver sköldkörteln jod, ett mineral som vi får i oss via kosten - framför allt genom joderat salt, fisk och mejeriprodukter.

Hormonerna sköldkörteln producerar

Sköldkörteln tillverkar främst tre hormoner. De två viktigaste är tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). Det tredje är kalcitonin, som spelar en roll i regleringen av kalcium i kroppen.

T4 – lagringshormonet. Det är den vanligaste formen och produceras i störst mängd. T4 cirkulerar i blodet och fungerar som en reserv som kan omvandlas till den aktiva formen vid behov.

T3 – det aktiva hormonet. Det är T3 som faktiskt utför jobbet ute i kropparnas celler. Det mesta av T3 bildas genom omvandling från T4 ute i vävnaderna - en stor del sker faktiskt i mag-tarmkanalen och en del i levern.

Kalcitonin. Det här hormonet spelar en mindre roll i ämnesomsättningen, men hjälper till att reglera mängden kalcium i blodet.

Hur styrs sköldkörteln?

Sköldkörteln jobbar inte på egen hand. Den ingår i ett finstämt styrsystem som kallas hypotalamus–hypofys–sköldkörtel-axeln. Det är ett samspel mellan tre olika delar:

Hypotalamus i hjärnan skickar ut ett hormon som heter TRH. TRH signalerar till hypofysen att frisätta TSH (tyreoideastimulerande hormon). TSH når sedan sköldkörteln via blodet och triggar produktionen av T4 och T3.

Det fina med systemet är att det är självreglerande. När hormonnivåerna i blodet är höga får hjärnan signal om att dra ner på TRH och TSH. När nivåerna sjunker ökar signalerna igen.

Det är därför TSH-värdet ofta är det första man tittar på i blodprov - det visar om hjärnan tycker att sköldkörteln jobbar tillräckligt hårt.

Vad gör sköldkörtelns hormoner i kroppen?

Sköldkörtelhormonerna brukar beskrivas som kroppens gaspedal. De påverkar hur snabbt cellerna arbetar och hur mycket energi som förbrukas. Det innebär att de har inflytande på nästan varje organ och vävnad i kroppen.

Ämnesomsättning och energi. Hormonerna bestämmer hur snabbt kroppen omvandlar mat till energi och påverkar därmed allt från vikt till uthållighet.

Kroppstemperatur. De reglerar hur mycket värme kroppen producerar, vilket är en anledning till att rubbningar i sköldkörteln ofta märks som att man fryser lättare eller blir varm fortare än vanligt.

Hjärtat och cirkulationen. Hormonerna påverkar hjärtfrekvensen och blodtrycket. Vid hög sköldkörtelfunktion slår hjärtat ofta snabbare, vid låg funktion långsammare.

Hjärnan och nervsystemet. T3 är viktigt för hur hjärnan fungerar. Det påverkar både koncentration, humör och energinivå.

Tillväxt och utveckling. Sköldkörtelhormonerna är avgörande för normal tillväxt under barndomen. De är också centrala för fostrets utveckling under graviditet.

Mage och tarm. Hormonerna påverkar tarmens rörelser, vilket är en anledning till att förstoppning eller diarré ibland kan vara tidiga tecken på rubbningar.

Kort sagt - det finns nästan inget system i kroppen som inte på något sätt påverkas av sköldkörteln.

När sköldkörteln inte är i balans

Sköldkörtelsjukdomar är vanliga, särskilt hos kvinnor. Cirka 5 procent av befolkningen drabbas under sin livstid. De vanligaste tillstånden är hypotyreos (för låg funktion) och hypertyreos (för hög funktion).

Hypotyreos - när sköldkörteln gör för lite. Det här är det vanligaste problemet. Vanliga signaler är trötthet, frusenhet, viktuppgång, torr hud, förstoppning, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet. Hypotyreos är mer än fem gånger vanligare hos kvinnor än hos män, och en del drabbas i samband med klimakteriet eller efter en förlossning.

Hypertyreos - när sköldkörteln gör för mycket. Här blir det istället hjärtklappning, svettningar, viktnedgång trots ökad aptit, värmekänsla, oro och ibland skakningar. Det är mindre vanligt än hypotyreos men kan kännas mer dramatiskt.

Struma. Det är när sköldkörteln blir förstorad. Den kan fungera normalt, för lågt eller för högt - och kan ibland synas som en svullnad på halsen.

Vid misstanke om problem är blodprov en första bedömning. TSH, fritt T4 och ibland fritt T3 ger en bra bild av hur sköldkörteln jobbar. Vid mer komplexa fall undersöks även antikroppar mot sköldkörteln.

Vad påverkar sköldkörteln?

Sköldkörteln påverkas av flera faktorer - vissa går att påverka, andra inte.

Jod. Tillgången på jod är avgörande, eftersom det är en byggsten i T3 och T4. I Sverige får de flesta i sig tillräckligt via joderat bordssalt, men vid en kost med lite eller inget salt, eller om man äter mycket oraffinerat havssalt, kan jodintaget bli lågt.

Selen. Det här spårämnet är en del av enzymerna som omvandlar T4 till det aktiva T3. Selen finns bland annat i paranötter, fisk och ägg.

Autoimmuna processer. Den vanligaste orsaken till hypotyreos är Hashimotos tyreoidit, där immunförsvaret reagerar mot sköldkörteln. Vid hypertyreos är Graves sjukdom en motsvarighet.

Stress och hormonella förändringar. Långvarig stress, klimakteriet och tiden efter förlossning kan trigga obalanser hos personer som har anlag.

Vissa läkemedel. Några mediciner kan påverka både sköldkörtelns hormonproduktion och hur proverna utfaller.

Så kan du stötta sköldkörteln i vardagen

Vid konstaterad sjukdom är det alltid vården som leder behandlingen, ofta med syntetiskt sköldkörtelhormon. Men för att stötta sköldkörtelns grundförutsättningar finns en del enkla vanor som forskningen pekar på.

Få i dig tillräckligt med jod. Joderat salt och fisk är de viktigaste källorna i den svenska kosten.

Variera kosten. En kost rik på selen, zink och järn ger sköldkörteln byggstenarna den behöver.

Prioritera sömn och återhämtning. Långvarig stress påverkar hela hormonsystemet, inte bara sköldkörteln.

Var uppmärksam på diffusa signaler. Långvarig trötthet, oförklarlig vikt­förändring, frusenhet eller hjärtklappning är värt att kolla med ett enkelt blodprov.

Sammanfattning

Sköldkörteln är ett litet organ med ett enormt inflytande. Den fungerar som en termostat för hela kroppen och påverkar nästan allt - från hjärtslagen till hur vi orkar med dagen.

För många pågår den här regleringen helt obemärkt. Men för en del kan obalanser göra stor skillnad för hur man mår, och det fina är att det idag finns både bra prover och effektiva behandlingar.

Att förstå hur sköldkörteln fungerar är ett sätt att förstå sin egen kropp lite bättre - och kanske våga lyssna lite mer noggrant på de små signalerna när något känns annorlunda.

Om Relivo

Relivo är ett komplett dagligt näringstillskott utvecklat i samarbete med svenska forskare och näringsfysiologer. Relivo kombinerar 38 noggrant utvalda näringsämnen som stödjer kroppens viktigaste system och strukturer.

Allt samlat i en skopa i pulverform, utvecklat för att vara enkelt att använda och lätt att få in i vardagen. Relivo blandas på 60 sekunder och används som ett långsiktigt näringsfundament för energi, immunförsvar, tarmhälsa, muskler och leder.

Källor