Mjälten - organet de flesta glömmer bort

Inledning

De flesta organ i kroppen får sin beskärda del av uppmärksamhet. Hjärtat, levern, hjärnan - alla har sina egna utrymmen i vårt medvetande. Men sen finns det mjälten. Ett organ som de flesta vet att de har, men få vet var den sitter eller vad den gör.

Det är synd, för mjälten är faktiskt kroppens största lymfatiska organ och har ett finger med i spelet i både immunförsvar och blodets sammansättning.

Trots sin blygsamma storlek jobbar den dygnet runt med uppgifter som de flesta andra organ inte hade klarat utan.

I den här artikeln tittar vi närmare på vad mjälten faktiskt gör, var den sitter och varför den brukar beskrivas som kroppens mest underskattade organ.

Var sitter mjälten och hur ser den ut?

Mjälten sitter i den övre vänstra delen av bukhålan, strax under diafragman och bakom magsäcken. Den ligger skyddad av de nedre revbenen, vilket gör att man knappt märker den i vardagen - om inte något står på.

Hos en vuxen är mjälten ungefär 10–12 centimeter lång och väger runt 150 gram. Formen påminner om en stor böna eller en knytnäve. Organet omges av en bindvävskapsel som skyddar dess inre, mjuka och svampliknande vävnad.

Inuti består mjälten av två huvudsakliga delar: röd pulpa och vit pulpa. Den röda pulpan filtrerar blodet och hanterar gamla blodceller. Den vita pulpan är där immunförsvaret aktiveras och vita blodkroppar produceras.

Mjältens viktigaste uppgifter

Trots att den ofta glöms bort är mjälten ovanligt mångsysslande. Hennes uppgifter brukar delas in i tre huvudområden: blodfiltrering, immunförsvar och lagring.

Filtrering av blod. Mjälten fungerar som ett finmaskigt filter för blodet som passerar genom den. Den fångar upp gamla, skadade eller missformade röda blodkroppar och bryter ner dem.

I processen återvinns viktiga ämnen, framför allt järnet, som sedan kan användas för att bygga nya röda blodkroppar.

Del av immunförsvaret. Mjälten innehåller stora mängder vita blodkroppar - framför allt lymfocyter och plasmaceller. När bakterier, virus eller andra främmande ämnen passerar genom mjälten upptäcks de och en immunrespons sätts igång. Här produceras också antikroppar som hjälper kroppen att försvara sig.

Lagring av blod och blodplättar. Mjälten fungerar som ett blodlager. Hos en vuxen kan den lagra en betydande mängd blod - upp till runt 240 milliliter enligt vissa källor - som kan frigöras till cirkulationen vid behov, till exempel vid större blodförlust. Den lagrar också en stor andel av kroppens blodplättar (trombocyter), som är centrala för blodets koagulering.

En del av lymfsystemet

Mjälten är kroppens största lymfatiska organ, vilket gör den till en central spelare i lymfsystemet. Lymfsystemet är ett nätverk av kärl, vävnader och organ som samarbetar med blodomloppet och immunförsvaret.

Medan lymfkörtlarna runt om i kroppen filtrerar lymfvätska, är mjältens uppgift att filtrera blodet på liknande sätt. Det innebär att den hela tiden övervakar vad som cirkulerar i blodet och reagerar snabbt om något oönskat dyker upp.

Mjälten samarbetar också tätt med andra organ - inte minst levern. Tillsammans utgör de två en stor del av kroppens system för att rena blodet och hantera gamla celler.

Mjälten under fosterstadiet

En spännande detalj är att mjälten har en delvis annorlunda roll innan vi är födda. Under fosterstadiet är den nämligen en av platserna där blodkroppar produceras.

När vi väl är födda tar benmärgen över den uppgiften - men mjälten behåller sin förmåga att aktivera produktion av blodkroppar om det behövs, till exempel vid vissa sjukdomstillstånd.

Den här flexibiliteten är en av många saker som gör mjälten till ett ovanligt organ. Den anpassar sin roll efter livets olika faser.

När mjälten ger ifrån sig signaler

Mjälten är, precis som levern, ovanligt tystlåten. Den klagar sällan. När den väl ger ifrån sig signaler kan det handla om:

Förstorad mjälte (splenomegali). Den vanligaste mjältrelaterade förändringen är när organet blir större än normalt. Det kan vara en reaktion på infektioner, blodrelaterade tillstånd eller leverpåverkan. En förstorad mjälte märks ibland som obehag eller en tyngd­känsla under vänster revbensbåge.

Smärta i vänster sida av buken. Mjälten ligger djupt inne i kroppen, men vid förstoring eller skada kan smärta uppstå - ibland strålande upp mot vänster axel.

Trötthet eller ökad infektionsbenägenhet. Eftersom mjälten är så central för immunförsvaret kan en påverkad mjälte ibland märkas som att man blir mer infektionskänslig.

Vid misstanke om problem är ultraljud en vanlig första undersökning, ofta tillsammans med blodprov.

Kan man leva utan mjälten?

Ja, man kan faktiskt leva utan mjälte. Vid allvarliga skador eller vissa sjukdomar kan organet behöva tas bort, en operation som kallas splenektomi.

När mjälten är borta kan andra delar av lymfsystemet och levern delvis ta över hennes uppgifter. Men inte fullt ut. Personer som har fått sin mjälte borttagen har en något ökad känslighet för vissa typer av bakteriella infektioner, eftersom mjälten är specialiserad på just den typen av försvar.

Därför rekommenderas oftast vaccin mot vissa bakterier för dessa personer. Det säger något om hur viktigt organet faktiskt är - även om kroppen klarar sig utan den.

Hur kan man stötta mjältens funktion?

Det finns inte några specifika "mjältkurer" eller särskilda tillskott som forskningen pekar på för det här organet. Mjälten mår bra av samma saker som resten av kroppen mår bra av.

Variera kosten. En kost rik på grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter och magert protein ger immunförsvaret – inklusive mjälten - byggstenarna det behöver.

Rör på dig regelbundet. Fysisk aktivitet stöttar både blodcirkulation och lymfflöde, vilket gynnar mjältens arbete.

Hantera stress. Långvarig stress kan påverka hela immunförsvaret, vilket också inkluderar mjälten.

Var rädd om vänster revbensområde. Eftersom mjälten ligger relativt utsatt kan kraftiga slag mot vänster sida av buken skada organet - ett av få fall där man rent fysiskt kan vara försiktig med just det här organet.

Lyssna på diffusa signaler. Långvarig trötthet, oförklarliga infektioner eller obehag under vänster revbensbåge är värt att kolla upp.

Sammanfattning

Mjälten är ett av de där organen man knappt tänker på förrän man hör om någon som har gjort något åt sin. Men varje sekund jobbar den med att filtrera blodet, hantera gamla celler och bidra till kroppens försvar mot oönskade besökare.

I en kropp full av stjärnorgan är det lätt att glömma bort de tysta arbetshästarna. Mjälten är en av dem. Den gör sitt jobb i det dolda och förtjänar nog lite mer uppmärksamhet än den brukar få.

Nästa gång du sätter handen på vänster sida under revbenen kan du tänka på att där sitter ett av kroppens mest underskattade organ - och fortsätter göra sitt jobb, helt utan att be om tack.

Om Relivo

Relivo är ett komplett dagligt näringstillskott utvecklat i samarbete med svenska forskare och näringsfysiologer. Relivo kombinerar 38 noggrant utvalda näringsämnen som stödjer kroppens viktigaste system och strukturer.

Allt samlat i en skopa i pulverform, utvecklat för att vara enkelt att använda och lätt att få in i vardagen. Relivo blandas på 60 sekunder och används som ett långsiktigt näringsfundament för energi, immunförsvar, tarmhälsa, muskler och leder.

Källor

• 1177 – Så fungerar lymfsystemet
• Testmottagningen – Mjälten: funktion, symtom och vanliga sjukdomar
• Magnetlabbet – Mjältens funktion och betydelse i kroppen
• Illustrerad Vetenskap – Vad är mjältens funktion och behöver du den verkligen?
• Folkvet – Mjältens placering och funktioner i kroppen
• Betik – Mjältens funktion i kroppen
• Senatormedia – Mjälten: var sitter den och vad gör den?
• Quizwiz – Mjältens hemligheter avslöjade