Bästa probiotikan: så väljer du stam, dos och form

Kort svar: Välj probiotika utifrån fyra saker: en fullständigt angiven stam, dokumentation från studier på människor, en dos som motsvarar studierna och en stam som tål vägen genom magen. Artnamnet räcker inte, och fler miljarder CFU är inte automatiskt bättre. Relivo innehåller LactoSpore® (Bacillus coagulans MTCC 5856), en sporbildande stam som är tålig mot magsyra, klarar rumstemperatur och har studerats i randomiserade kliniska studier.

Hyllorna med mjölksyrabakterier växer, och tester som utser ”probiotika bäst i test” brukar jämföra pris, antal bakterier och antal stammar. Det är begripliga mått, men de säger lite om vad en produkt faktiskt kan göra. Forskningen pekar i stället på tre frågor: vilken stam, vilken dos och för vilket syfte.

Den här guiden går igenom vad probiotika är, hur du läser en etikett, vad de stora systematiska översikterna och riktlinjerna säger och varför du i Sverige sällan ser ordet probiotika på förpackningen.

Vad är probiotika?

Den definition som används internationellt kommer från en expertgrupp inom FAO och WHO och bekräftades 2014 av International Scientific Association for Probiotics and Prebiotics (ISAPP): probiotika är levande mikroorganismer som, när de tillförs i tillräckliga mängder, ger värden en hälsofördel.

Definitionen innehåller tre krav som ofta glöms bort:

• Levande: mikroorganismerna ska vara vid liv när de intas, inte bara vid tillverkningen.
• Tillräcklig mängd: dosen ska motsvara den som har studerats.
• Dokumenterad nytta: World Gastroenterology Organisation (WGO) skriver i sin riktlinje att ordet bör reserveras för mikroorganismer som visat hälsoeffekt i kontrollerade studier på människor.

Det betyder att yoghurt eller surkål inte automatiskt är probiotika, även om de innehåller levande bakterier. Mer om det längre ner.

Varför är stammen viktigare än arten?

En probiotisk mikroorganism beskrivs med släkte, art och en stambeteckning, till exempel Bacillus coagulans MTCC 5856. Stambeteckningen, här MTCC 5856, är som ett personnummer. Två stammar av samma art kan skilja sig i hur de tål magsyra, hur de fäster vid tarmslemhinnan och vilka effekter de har i studier.

WGO:s riktlinje konstaterar att effekterna är stam- och dosspecifika och att evidensen bör kopplas till specifika stammar eller stamkombinationer i den dos som prövats. Resultat från en stam kan alltså inte överföras till en annan stam av samma art.

Ett praktiskt problem är att flera släktnamn har bytts ut på senare år. Det som tidigare hette Lactobacillus rhamnosus heter nu Lacticaseibacillus rhamnosus, och Bacillus coagulans har fått namnet Heyndrickxia coagulans. Stambeteckningen är densamma, så sök på den när du jämför produkter och studier.

CFU: varför fler inte automatiskt är bättre

CFU står för colony forming units, ett mått på hur många livsdugliga mikroorganismer en dos innehåller. Enligt amerikanska National Institutes of Health (NIH) innehåller de flesta tillskott 1–10 miljarder CFU per dos, en del betydligt mer. NIH påpekar samtidigt att produkter med högre CFU inte nödvändigtvis är effektivare.

Studerade doser varierar mycket. WGO:s riktlinje listar preparat som prövats från cirka 100 miljoner CFU per dag upp till flera hundra miljarder. Den relevanta frågan är därför inte hur mycket, utan om dosen motsvarar den i studierna för den stam du köper.

Två saker att kontrollera på etiketten:

• CFU vid bäst före-datum: antalet levande mikroorganismer minskar över tid. En siffra som gäller vid tillverkning säger mindre.
• CFU per stam: i blandprodukter med många stammar kan varje enskild stam förekomma i låg mängd.

Sporbildande bakterier eller mjölksyrabakterier?

De flesta produkter innehåller stammar från de gamla släktena Lactobacillus och Bifidobacterium, eller jästsvampen Saccharomyces boulardii. En annan grupp är sporbildande bakterier som Bacillus coagulans.

• Lactobacillus och Bifidobacterium: vegetativa, aktiva celler. Känsliga för värme, fukt och magsyra. Vissa produkter behöver förvaras i kylskåp, andra är frystorkade och tål rumstemperatur. Följ tillverkarens anvisning.
• Sporbildande (Bacillus coagulans): bakterien ligger i ett vilande sporstadium med ett tåligt skal. Laboratoriestudier av stammen MTCC 5856 visar god värmestabilitet och överlevnad i simulerad magsaft. Sporerna klarar rumstemperatur utan kylförvaring, vilket gör dem lämpliga i pulver och livsmedel. Stammen har också studerats i randomiserade kliniska studier på människor.
• Saccharomyces boulardii: en jästsvamp, inte en bakterie.

Tåligheten är en praktisk fördel med sporbildande stammar. Den gör det lättare att säkerställa att dosen på etiketten stämmer vid intag, och LactoSpore® (Bacillus coagulans MTCC 5856) är ett exempel på en sporbildande stam som har studerats i randomiserade kliniska studier på människor.

Prebiotika, probiotika och synbiotika: vad är skillnaden?

• Probiotika: levande mikroorganismer med dokumenterad hälsonytta.
• Prebiotika: ämnen som selektivt används av mikroorganismer i tarmen och ger en hälsonytta, till exempel inulin och fruktooligosackarider. De finns naturligt i bland annat lök, purjolök, jordärtskocka och cikoriarot.
• Synbiotika: enligt ISAPP:s definition från 2020 en blandning av levande mikroorganismer och substrat som selektivt används av mikroorganismer och som ger en hälsonytta. ISAPP skiljer mellan komplementära synbiotika, där delarna verkar var för sig, och synergistiska, där mikroorganismen är vald för att använda just det tillsatta substratet.

Kostfibrer som betaglukan och inulin räknas ofta in i samma diskussion. Läs mer i vår artikel om betaglukan och tarmslemhinnan.

Vad säger evidensen för olika användningar?

Probiotika efter antibiotika

En Cochrane-översikt från 2019 omfattade 33 studier med 6 352 barn. Antibiotikaassocierad diarré drabbade 8 procent i probiotikagrupperna mot 19 procent i kontrollgrupperna, med måttlig tillförlitlighet. Högre doser, minst 5 miljarder CFU per dag, gav bättre effekt i den analysen.

För vuxna och barn fann en Cochrane-översikt från 2017 att Clostridioides difficile-associerad diarré förekom hos 1,5 procent med probiotika mot 4,0 procent utan, en relativ riskminskning på cirka 60 procent. Nyttan var tydligast hos personer med hög grundrisk, det vill säga där över 5 procent förväntades insjukna. Hos personer med låg risk var effekten liten eller osäker. WGO:s riktlinje graderar evidensen stam för stam, vilket visar varför den specifika stammen är det viktiga att titta på.

IBS

Resultaten varierar mellan stammar, och WGO:s riktlinje bedömer varje stam för sig. British Society of Gastroenterology bedömde 2021 att det är rimligt att prova probiotika i upp till 12 veckor och sluta om symtomen inte förbättras, men kunde inte rekommendera någon specifik stam. IBS är en diagnos som bör ställas av läkare, eftersom liknande symtom kan ha andra orsaker.

Allmän tarmhälsa hos friska

För friska vuxna är helheten viktig för tarmens funktion: kostens fiberinnehåll, variation och regelbundna måltider. Forskningen om bakteriestammar hos friska fortsätter, och resultaten bedöms stam för stam. Det finns också en koppling mellan tarm och hjärna som forskas intensivt på, se tarm och hjärna.

Varför står det sällan ”probiotika” på förpackningen?

Enligt EU:s förordning 1924/2006 får livsmedel, inklusive kosttillskott, bara marknadsföras med hälsopåståenden som är vetenskapligt bedömda och godkända. Europeiska kommissionen anser att ordet probiotika i sig antyder en hälsonytta och därför är ett hälsopåstående. Europeiska ombudsmannen prövade frågan 2024 och godtog kommissionens hållning.

Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA har bedömt många ansökningar om hälsopåståenden för probiotiska stammar, och hittills finns inga godkända påståenden för bakteriekulturer. Livsmedelsverket skriver att ordet probiotika inte får användas för livsmedel eller kosttillskott, eftersom det är ett icke godkänt hälsopåstående. Några andra EU-länder har gjort andra tolkningar, därför kan utländska produkter se annorlunda ut.

Det enda godkända påståendet i området gäller levande yoghurtkulturer och bättre laktosnedbrytning hos personer som har svårt att bryta ned laktos. Regelverket förklarar varför företag i Sverige anger vilka stammar och mängder en produkt innehåller i stället för att använda ordet probiotika. För bakgrund, se hälsopåståenden kopplade till Relivo.

Checklista: vilken probiotika ska man välja?

1. Bestäm syftet. Ska du ta antibiotika, har du en IBS-diagnos eller är du nyfiken på tarmhälsa? Svaret styr valet.
2. Kräv full stambeteckning. Släkte, art och stam ska stå på förpackningen eller hos tillverkaren.
3. Sök upp studierna. Finns randomiserade, placebokontrollerade studier på människor med just den stammen och för ditt syfte?
4. Jämför dosen. Motsvarar CFU per dag den som användes i studierna, räknat vid bäst före-datum?
5. Kontrollera tålighet, förvaring och form. Kylvara eller rumstemperatur, kapsel, pulver eller droppar. Sporbildande stammar tål magsyra och rumstemperatur väl.
6. Läs innehållsförteckningen. Allergener, bärarsubstanser och tillsatser.
7. Ge det tid och utvärdera. Vid IBS föreslår BSG upp till 12 veckor. Sluta om inget händer.
8. Vid antibiotika: fråga läkare eller apotek om en studerad stam, och om tidpunkt i förhållande till antibiotikadosen.

Vem ska vara försiktig?

För friska personer anses probiotika generellt säkra. De besvär som ibland rapporteras i studier är lindriga, till exempel gaser eller lätt magknip. Men det finns undantag:

• Svårt immunsupprimerade, till exempel under cellgiftsbehandling eller efter transplantation. NIH beskriver fall av bakterier och svamp i blodet hos svårt sjuka patienter.
• Personer med central venkateter eller som vårdas intensivt.
• För tidigt födda barn: amerikanska FDA har varnat för allvarliga infektioner.

Är du gravid, ammar, har en diagnos eller tar läkemedel, prata med läkare eller apotek innan du börjar med tillskott.

Fermenterade livsmedel: ett alternativ?

ISAPP definierar fermenterade livsmedel som livsmedel framställda genom önskad mikrobiell tillväxt och enzymatisk omvandling av råvaran. Exempel är filmjölk, yoghurt, kefir, surkål, kimchi och surdegsbröd. Alla innehåller inte levande mikroorganismer vid intag: surdegsbröd bakas, och många konserverade produkter är värmebehandlade.

Fermenterade livsmedel kan vara en naturlig del av en varierad kost, men de ska inte kallas probiotika om inte en specifik stam med dokumenterad effekt finns i tillräcklig mängd. Kombinerat med fiberrika livsmedel är de ett bra komplement för den som vill tänka på magen i vardagen.

Hur ser det ut i Relivo?

Relivo är ett dagligt näringspulver med 38 näringsämnen i en skopa. En skopa innehåller 2 miljarder sporer av Bacillus coagulans MTCC 5856 (numera Heyndrickxia coagulans), som säljs under varumärket LactoSpore® av Sabinsa. Stammen är dokumenterat tålig mot magsyra och har studerats i randomiserade kliniska studier. Sporformen tål rumstemperatur och behöver ingen kylförvaring, vilket gör att den fungerar väl i ett pulver. Utöver den innehåller Relivo kostfibrerna inulin (Orafti® GR) och betaglukan.

Eftersom EU ännu inte har godkänt hälsopåståenden för bakteriekulturer beskriver vi LactoSpore® utifrån stam, mängd och egenskaper. Den som vill läsa forskningen kan göra det i våra artiklar om LactoSpore® och de randomiserade studierna. Hela innehållet finns på ingredienssidan, och vanliga frågor besvaras på FAQ-sidan.

Vanliga frågor

Vilken probiotika är bäst för magen?

Välj en produkt med fullständigt angiven stam, dokumentation från studier på människor och en dos som motsvarar studierna. En tålig, sporbildande stam gör det lättare att lita på att dosen stämmer vid intag. Vid bestående magbesvär bör du först träffa läkare.

Ska man ta probiotika efter antibiotika?

I studierna har probiotika oftast tagits under själva antibiotikakuren, och nyttan har varit störst för personer med förhöjd risk för diarré. Fråga läkare eller apotek om vad som passar dig.

Hur många CFU behöver man?

Så många som i studierna för den stam du väljer. Det kan vara 1 miljard eller 10 miljarder per dag. Fler CFU är inte automatiskt bättre.

Måste probiotika förvaras i kylskåp?

Det beror på produkten. Vissa mjölksyrabakterier kräver kyla, medan frystorkade produkter och sporbildande bakterier som Bacillus coagulans, till exempel LactoSpore® i Relivo, klarar rumstemperatur.

Hur länge ska man ta probiotika?

Vid antibiotika under kuren och en kort tid efter, enligt produktens studier. Vid IBS föreslår brittiska riktlinjer upp till 12 veckor och att sluta om symtomen inte förbättras.

Är fil och yoghurt probiotika?

Inte per definition. De innehåller levande kulturer, men probiotika kräver en specifik stam med dokumenterad hälsonytta i tillräcklig mängd.

Kan probiotika vara farligt?

För friska är risken låg. Svårt immunsupprimerade, svårt sjuka och för tidigt födda barn bör bara använda probiotika efter läkares bedömning.

Sammanfattning

• Probiotika är levande mikroorganismer med dokumenterad hälsonytta i tillräcklig dos.
• Stambeteckningen avgör. Resultat från en stam gäller inte andra stammar av samma art.
• Högre CFU är inte automatiskt bättre. Dosen ska matcha studierna, räknat vid bäst före-datum.
• Sporbildande bakterier, som LactoSpore® (Bacillus coagulans MTCC 5856), tål magsyra, värme och rumstemperatur väl.
• Vid antibiotikabehandling har nyttan i studierna varit störst för personer med förhöjd risk för diarré.
• Vid IBS och för allmän tarmhälsa bedöms forskningen stam för stam.
• Ordet probiotika räknas som ett icke godkänt hälsopåstående i EU och får inte användas för livsmedel i Sverige.
• Svårt immunsupprimerade ska rådgöra med läkare innan de tar probiotika.

Om Relivo

Relivo är ett komplett dagligt näringstillskott utvecklat i samarbete med svenska forskare och näringsfysiologer. Relivo kombinerar 38 noggrant utvalda näringsämnen som stödjer kroppens viktigaste system och strukturer.

Allt samlat i en skopa i pulverform, utvecklat för att vara enkelt att använda och lätt att få in i vardagen. Relivo blandas på 60 sekunder och används som ett långsiktigt näringsfundament för energi, immunförsvar, tarmhälsa, muskler och leder.

Källor

• ISAPP: consensus statement on the scope and appropriate use of the term probiotic (Hill m.fl., 2014)
• World Gastroenterology Organisation Global Guidelines: Probiotics and Prebiotics (2023)
• Cochrane: Probiotics for the prevention of pediatric antibiotic-associated diarrhea (Guo m.fl., 2019)
• Cochrane: Probiotics for the prevention of Clostridium difficile-associated diarrhea in adults and children (Goldenberg m.fl., 2017)
• Cochrane: uppdaterad översikt om probiotika och C. difficile (2025)
• NIH Office of Dietary Supplements: Probiotics, fact sheet for health professionals
• British Society of Gastroenterology: IBS-riktlinje 2021 (sammanfattning)
• ISAPP: consensus statement on the definition and scope of synbiotics (2020)
• ISAPP: consensus statement on fermented foods (2021)
• Livsmedelsverket: Är probiotika ett kosttillskott och får det heta probiotika?
• Food Safety Authority of Ireland: Probiotic health claims
• Comparative evaluation for thermostability and gastrointestinal survival of probiotic Bacillus coagulans MTCC 5856, Bioscience, Biotechnology, and Biochemistry