Metylfolat eller folsyra? Därför spelar formen roll

Introduktion

På innehållsförteckningar dyker tre ord upp som många använder som synonymer: folat, folsyra och metylfolat.

De är inte samma sak. Skillnaden handlar om hur många steg kroppen behöver ta innan ämnet kan användas, och för en betydande del av befolkningen kan de stegen gå trögare än man tror.

Samtidigt är folsyra ett av de mest framgångsrika folkhälsoverktyg som någonsin införts, med tiotusentals förhindrade fosterskador som resultat. Det är alltså inte en enkel historia om ett bra och ett dåligt alternativ.

I den här guiden går vi igenom vad de tre begreppen betyder, hur omvandlingen fungerar, vad MTHFR-genen har med saken att göra och vem som faktiskt har något att vinna på den ena formen framför den andra.

Tre begrepp som blandas ihop

Låt oss reda ut terminologin först.

Folat är samlingsnamnet för hela vitamin B9-familjen, och används ofta specifikt om de naturligt förekommande formerna som finns i mat. Gröna bladgrönsaker, baljväxter, lever och citrusfrukter är rika källor. Ordet kommer från latinets folium, som betyder blad.

Folsyra är en syntetisk form som inte förekommer naturligt i mat i någon nämnvärd mängd. Den utvecklades på fyrtiotalet, är stabil och billig att tillverka, och används i de allra flesta tillskott och i berikade livsmedel.

Metylfolat, eller 5-MTHF, är den form kroppen faktiskt använder. Det är slutprodukten i omvandlingskedjan och den form som cirkulerar i blodet och passerar in i cellerna.

Med andra ord: oavsett vilken form du får i dig behöver kroppen till slut ha metylfolat. Frågan är hur många steg dit det är.

Vad folat gör i kroppen

Innan vi går in på skillnaderna är det värt att förstå varför det spelar roll.

Folat är centralt i det som kallas enkolsmetabolismen, en uppsättning biokemiska processer där metylgrupper flyttas mellan molekyler. Det låter abstrakt men får mycket konkreta konsekvenser.

Folat behövs bland annat för:

• Syntes av DNA och RNA, alltså all celldelning
• Omvandling av homocystein till metionin
• Bildning av signalsubstanser i hjärnan
• Normal blodbildning
• Fostrets tidiga utveckling

Enligt EU:s godkända hälsopåståenden bidrar folat bland annat till normal blodbildning, normal homocysteinomsättning, normal psykologisk funktion, immunförsvarets normala funktion, minskad trötthet och utmattning samt normal celldelning.

Omvandlingskedjan

Här ligger kärnan i hela frågan.

Folsyra kan inte användas som den är. Den måste först omvandlas genom flera steg:

Först reduceras folsyra till dihydrofolat, sedan till tetrahydrofolat. Båda dessa steg sköts av samma enzym, dihydrofolatreduktas, ofta förkortat DHFR.

Därefter följer ytterligare steg fram till slutprodukten 5-MTHF, där det sista steget katalyseras av enzymet metylentetrahydrofolatreduktas. Det är det enzymet som förkortas MTHFR.

Naturligt folat från mat tar en delvis annan väg men behöver också bearbetas.

Metylfolat i tillskottsform hoppar över hela kedjan. Det är redan slutprodukten.

MTHFR-genen

Genen som kodar för MTHFR-enzymet finns i olika varianter, och två av dem är vanliga nog att ha betydelse på befolkningsnivå.

Den mest studerade kallas C677T. Personer som bär på två kopior av varianten, alltså är homozygota, har en enzymaktivitet som är ungefär 70 procent lägre än normalt. De som bär på en kopia har omkring 35 procent lägre aktivitet.

Förekomsten varierar mellan befolkningsgrupper. Bland européer är uppskattningsvis 10 till 15 procent homozygota, och en betydligt större andel bär på minst en kopia.

Det innebär att en påtaglig del av befolkningen har nedsatt förmåga att omvandla folat till den aktiva formen. För dem finns ett rimligt teoretiskt argument för att ta metylfolat direkt.

Här behövs dock en reservation. Att ha en MTHFR-variant innebär inte automatiskt att man har folatbrist eller symptom. Kroppen har kompensationsmekanismer, och de flesta med varianten mår utmärkt.

Flaskhalsen få känner till

Utöver MTHFR finns en annan begränsning som fått mindre uppmärksamhet.

Forskning har visat att aktiviteten hos DHFR, enzymet som utför de första omvandlingsstegen av folsyra, är förvånansvärt låg i mänsklig lever. Den varierar dessutom kraftigt mellan individer, i vissa studier med upp till femfaldiga skillnader.

Konsekvensen är att kroppen har begränsad kapacitet att omvandla folsyra, särskilt vid högre doser. Det som inte hinner omvandlas cirkulerar kvar i blodet i oförändrad form.

Ometaboliserad folsyra

Fenomenet kallas ometaboliserad folsyra, ofta förkortat UMFA efter engelskans unmetabolized folic acid.

Den hittas i blodet hos en stor andel av befolkningen i länder med omfattande berikning, och koncentrationen stiger med dosen.

Forskningen kring vad det innebär pågår fortfarande. Frågor som ställts handlar bland annat om huruvida hög förekomst kan påverka vissa immunfunktioner och om det kan maskera tecken på B12-brist.

Det viktiga att säga är att detta inte är avgjort. Det finns observationer som väckt frågor, men inte tillräckligt underlag för att dra starka slutsatser om hälsorisker vid normala intag.

För den som vill undvika frågan helt är metylfolat ett alternativ, eftersom det inte ger upphov till ometaboliserad folsyra.

Vad folsyra ändå åstadkommit

Här är det viktigt att inte tappa perspektivet.

Folsyra är ett av de mest framgångsrika folkhälsoingrepp som genomförts.

Två stora studier i början av nittiotalet visade att tillskott av folsyra före och tidigt i graviditeten kraftigt minskade risken för neuralrörsdefekter, alltså allvarliga missbildningar i hjärna och ryggmärg. Effekten var så tydlig att den ena studien avbröts i förtid av etiska skäl.

Det ledde till rekommendationer och till berikning av livsmedel i en lång rad länder, och förekomsten av neuralrörsdefekter har minskat påtagligt sedan dess.

All den evidensen bygger på folsyra, inte på metylfolat. Det är en avgörande skillnad när det gäller rekommendationer under graviditet.

Graviditet: vad som gäller

De officiella rekommendationerna i Sverige och internationellt anger folsyra för den som planerar graviditet och under första trimestern, i dosen 400 mikrogram per dag.

Anledningen är just att evidensbasen är byggd på folsyra. Metylfolat har teoretiska fördelar men saknar motsvarande omfattande dokumentation för detta specifika ändamål.

Det innebär inte att metylfolat är olämpligt. Men det innebär att den som är gravid eller planerar graviditet bör följa vårdens rekommendationer och diskutera eventuella avsteg med barnmorska eller läkare, inte fatta beslutet på egen hand utifrån vad som står på internet.

B12-kopplingen

En detalj som är viktig att förstå.

Folat och B12 samarbetar tätt i metyleringscykeln. Vid B12-brist uppstår blodbildningsrubbningar som liknar dem vid folatbrist.

Höga doser folat kan korrigera blodbilden utan att åtgärda den underliggande B12-bristen. Nervskadorna som B12-brist kan orsaka fortsätter då att utvecklas medan det tydligaste varningstecknet försvunnit.

Det här är en av anledningarna till att folat och B12 ofta kombineras i tillskott, och till att bioaktiva former av båda används i mer genomtänkta formuleringar.

Riboflavin och MTHFR

En mindre känd men elegant detalj.

MTHFR-enzymet behöver en kofaktor för att fungera, och den kofaktorn bygger på riboflavin, alltså vitamin B2.

Forskning har visat att riboflavinstatus påverkar hur väl MTHFR fungerar, och att effekten är särskilt tydlig hos personer med C677T-varianten. I studier har tillskott av riboflavin förbättrat markörer hos just den gruppen.

Det innebär att B2 är en del av samma system, och att en formulering som tar hänsyn till det är mer genomtänkt än en som bara byter ut folsyra mot metylfolat.

Vem har mest att vinna på metylfolat?

Sammanfattningsvis pekar forskningen på att följande grupper har det starkaste argumentet:

Personer med känd MTHFR-variant. Om du testat dig och vet att du bär på C677T i homozygot form finns ett rimligt biokemiskt skäl.

Personer med förhöjt homocystein. Ett blodvärde som kan tyda på att metyleringen inte fungerar optimalt.

Personer som tar högre doser. Ju högre dos folsyra, desto större andel riskerar att förbli ometaboliserad.

Personer som vill undvika frågan. Metylfolat gör den irrelevant.

För de flesta friska personer som får i sig folat från mat och måttliga doser från tillskott fungerar båda formerna väl. Skillnaden är teoretiskt intressant men praktiskt liten.

När bör du kontakta vården?

Ta upp folatfrågan med vården om du:

• Planerar graviditet eller är gravid
• Har konstaterat förhöjt homocystein
• Har blodbrist av oklar orsak
• Tar läkemedel som påverkar folatomsättningen, exempelvis metotrexat eller vissa epilepsimediciner
• Har en tarmsjukdom som påverkar näringsupptaget

Rutinmässig testning för MTHFR-varianter rekommenderas inte i Sverige, eftersom resultatet sällan förändrar handläggningen för en i övrigt frisk person. Läs mer på 1177 Vårdguiden.

Sammanfattning

Folat är samlingsnamnet, folsyra är den syntetiska formen och metylfolat är den form kroppen faktiskt använder.

Folsyra måste omvandlas i flera steg, och både MTHFR-genvarianter och den begränsade kapaciteten hos enzymet DHFR kan göra att processen går trögare hos vissa. Metylfolat hoppar över kedjan.

Samtidigt vilar hela evidensbasen för folsyras roll i att förebygga neuralrörsdefekter på just folsyra, vilket gör att rekommendationerna vid graviditet fortsatt utgår från den formen.

För de flesta friska personer fungerar båda formerna. Den som har en känd MTHFR-variant, förhöjt homocystein eller helt enkelt vill undvika omvandlingsfrågan har ett rimligt skäl att välja metylfolat.

Och oavsett vilken form du väljer är samspelet med B12 och B2 minst lika viktigt som folatet självt.

Om Relivo

Relivo är ett komplett dagligt näringstillskott utvecklat i samarbete med svenska forskare och näringsfysiologer. Relivo kombinerar 38 noggrant utvalda näringsämnen som stödjer kroppens viktigaste system och strukturer.

Allt samlat i en skopa i pulverform, utvecklat för att vara enkelt att använda och lätt att få in i vardagen. Relivo blandas på 60 sekunder och används som ett långsiktigt näringsfundament för energi, immunförsvar, tarmhälsa, muskler och leder.

Källor

• Scaglione F, Panzavolta G: Folate, folic acid and 5-methyltetrahydrofolate are not the same thing (Xenobiotica, 2014)
• Bailey SW, Ayling JE: The extremely slow and variable activity of dihydrofolate reductase in human liver (PNAS, 2009)
• Pietrzik K et al: Folic acid and L-5-methyltetrahydrofolate: comparison of clinical pharmacokinetics and pharmacodynamics (Clinical Pharmacokinetics)
• MRC Vitamin Study Research Group: Prevention of neural tube defects (The Lancet, 1991)
• Czeizel AE, Dudas I: Prevention of the first occurrence of neural-tube defects by periconceptional vitamin supplementation (New England Journal of Medicine, 1992)
• Frosst P et al: A candidate genetic risk factor for vascular disease: a common mutation in methylenetetrahydrofolate reductase (Nature Genetics, 1995)
• Liew SC, Gupta ED: Methylenetetrahydrofolate reductase (MTHFR) C677T polymorphism: epidemiology, metabolism and the associated diseases (European Journal of Medical Genetics)
• McNulty H et al: Riboflavin lowers homocysteine in individuals homozygous for the MTHFR 677C to T polymorphism (Circulation)
• Obeid R et al: Is 5-methyltetrahydrofolate an alternative to folic acid for the prevention of neural tube defects? (Journal of Perinatal Medicine)
• Livsmedelsverket: Folat