Levern: kroppens reningsverk som jobbar dygnet runt

Inledning

Det sitter ett organ till höger under dina revben som jobbar dygnet runt utan paus. Levern är kroppens största inre organ och fungerar som ett slags reningsverk, lager och kemisk fabrik på samma gång.

Trots att den är livsviktig är det förvånansvärt få som vet hur mycket den faktiskt gör. Forskare har räknat fram att levern utför över 500 olika funktioner - från att bryta ner det vi äter till att producera proteiner, lagra vitaminer och hjälpa kroppen göra sig av med ämnen den inte behöver.

I den här artikeln tittar vi närmare på hur levern är uppbyggd, vad den gör och varför våra moderna vanor kan sätta press på den.

Var sitter levern och hur ser den ut?

Levern ligger i bukens övre högra del, strax under diafragman och skyddad av revbenen. Den väger ungefär 1,5 kilo hos en vuxen och är därmed kroppens största inre organ.

Den är uppdelad i en större högerlob och en mindre vänsterlob och består av miljontals leverceller, så kallade hepatocyter.

En sak som skiljer levern från de flesta andra organ är dess blodförsörjning. Den får blod från två håll: leverartären transporterar syrerikt blod från hjärtat, medan portådern levererar näringsrikt blod direkt från tarmarna.

Det betyder att i princip allt som tas upp via maten passerar levern först - innan det går vidare ut i kroppen.

Faktum är att hela kroppens blodvolym hinner passera genom levern på ungefär tre minuter. Det säger något om hur central den är i kroppens arbete.

Leverns viktigaste uppgifter

Levern är så mångsidig att det är svårt att ge en kort beskrivning av vad den gör. Men de flesta av dess uppgifter kan delas in i några huvudkategorier.

Avgiftning. Levern bryter ner och omvandlar ämnen som kroppen vill göra sig av med - allt från restprodukter från ämnesomsättningen till alkohol, läkemedel och miljögifter. Den paketerar om ämnena så att kroppen kan göra sig av med dem via njurarna eller tarmen.

Galla för matsmältningen. Levern producerar galla, en gulgrön vätska som lagras i gallblåsan och frisätts när vi äter. Gallan hjälper kroppen att bryta ner och ta upp fett från maten.

Ämnesomsättning av kolhydrater, fett och protein. Levern omvandlar näringsämnen till energi och bygger de byggstenar kroppen behöver. Den är också central i regleringen av blodsockret - den lagrar socker som glykogen och frisätter det när nivåerna sjunker.

Lagring av näring. Levern fungerar som ett lager för fettlösliga vitaminer (A, D, E och K), järn, koppar och socker i form av glykogen.

Produktion av viktiga proteiner. Många av blodets proteiner tillverkas i levern, till exempel albumin (som hjälper till att hålla vätskebalansen) och flera av de faktorer som behövs för att blodet ska kunna koagulera.

Hur fungerar leverns avgiftning?

Avgiftning är kanske det folk oftast förknippar med levern. Det är inte fel, men ordet "avgiftning" är något missvisande.

Det handlar inte om att levern "rensar bort gifter" på det sätt som ofta beskrivs i marknadsföring. I stället jobbar den i två steg.

I det första steget omvandlas ämnen som kroppen vill göra sig av med till mellanprodukter med hjälp av enzymer. I det andra steget kopplas de ihop med andra molekyler så att de blir vattenlösliga - och då kan de transporteras ut ur kroppen via urin eller galla.

Det är denna ständigt pågående process som gör att levern jobbar dygnet runt. Allt vi äter, dricker, andas in och stoppar i oss - från kaffe och alkohol till läkemedel och tillsatser - passerar igenom det här systemet.

En unik förmåga: levern kan regenerera

En av de mest fascinerande egenskaperna hos levern är dess förmåga att återbilda vävnad. Till skillnad från de flesta andra organ kan leverceller dela sig och växa tillbaka om en del av organet skadas.

I vissa fall kan levern återbilda sig själv även om en stor del har tagits bort. Det är en av anledningarna till att levertransplantationer kan göras från levande donatorer - både donatorns och mottagarens lever kan växa tillbaka till nästan full storlek.

Den här regenerationsförmågan har dock sina gränser. Vid långvarig belastning, som ihållande hög alkoholkonsumtion eller obehandlad fettlever, kan vävnaden till slut ersättas av ärrvävnad. Då tappar levern delar av sin funktion.

Vad påverkar levern?

Levern är tålig men inte oövervinnerlig. Flera vanor och tillstånd i moderna liv kan sätta press på den.

Alkohol. Att bryta ner alkohol är ett av leverns mest energikrävande jobb. Hög och regelbunden konsumtion kan över tid leda till inflammation och fettinlagring.

Kost med mycket socker och raffinerade kolhydrater. Stora mängder fruktos och socker kopplas idag till en av de vanligaste leversjukdomarna - icke-alkoholrelaterad fettlever (NAFLD). Den uppskattas drabba ungefär var tredje vuxen i Sverige.

Övervikt och insulinresistens. Båda är starkt kopplade till fettinlagring i levern.

Läkemedel. De flesta läkemedel bryts ner i levern, vilket innebär att höga doser eller blandning av flera preparat kan belasta organet.

Stillasittande livsstil. Bristen på rörelse kopplas till sämre leverhälsa, dels via vikt och blodsocker, dels via direkta effekter på fettomsättningen.

Många leverbelastningar ger inga tidiga symtom, vilket är en av anledningarna till att tillstånd som fettlever ofta upptäcks av en slump vid blodprov.

Tecken som kan tyda på leverpåverkan

Levern är ovanligt tystlåten. Den gör sällan väsen av sig förrän belastningen är betydande. När symtom väl visar sig kan det handla om:

• Långvarig trötthet utan tydlig orsak
• Smärta eller obehag under höger revbensbåge
• Gulaktig ton i hud eller ögonvitor
• Mörkare urin än vanligt
• Klåda eller hudreaktioner

De här tecknen kan ha många olika orsaker, så vid misstanke är det alltid bra att kontakta vården. Levervärden i blodet, som ALAT och ASAT, ger ofta en bra första bild av hur organet mår.

Så kan du stötta levern i vardagen

Det finns inget magiskt sätt att "rena" levern - den gör jobbet själv om vi ger den schyssta förutsättningar. Det handlar mest om grundläggande vanor som forskningen återkommer till om och om igen.

Variera kosten. En kost rik på grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter och bra fetter ger levern mycket att jobba med. Medelhavskosten brukar lyftas fram som ett bra exempel.

Var måttlig med alkohol. Levern bearbetar alkohol oavsett mängd, men ju mer den får bearbeta, desto större blir belastningen över tid.

Håll koll på socker och processad mat. Stora mängder fruktos och tillsatt socker har en tydlig koppling till fettinlagring i levern.

Rör på dig regelbundet. Fysisk aktivitet är ett av de mest välstuderade sätten att stötta leverhälsan, oavsett vikt.

Sömn och stresshantering. Båda påverkar ämnesomsättningen och därmed hur levern jobbar.

Kort sagt: det som är bra för kroppen i stort är bra för levern.

Sammanfattning

Levern är ett av kroppens mest underskattade organ. Den jobbar dygnet runt, hanterar allt vi får i oss och utför hundratals olika uppgifter parallellt - samtidigt som den sällan klagar.

Det fina är att den i hög grad reagerar på hur vi lever. Den har en imponerande förmåga att återhämta sig, och även små förändringar i vardagen kan göra skillnad över tid.

Att förstå hur levern fungerar är ett sätt att förstå sin egen kropp lite bättre - och att inse hur mycket som faktiskt pågår under ytan, varje sekund av dygnet.

Om Relivo

Relivo är ett komplett dagligt näringstillskott utvecklat i samarbete med svenska forskare och näringsfysiologer. Relivo kombinerar 38 noggrant utvalda näringsämnen som stödjer kroppens viktigaste system och strukturer.

Allt samlat i en skopa i pulverform, utvecklat för att vara enkelt att använda och lätt att få in i vardagen. Relivo blandas på 60 sekunder och används som ett långsiktigt näringsfundament för energi, immunförsvar, tarmhälsa, muskler och leder.

Källor