Vagusnerven: nerven som kopplar ihop hjärna, hjärta och mage

Inledning

Det finns en nerv i kroppen som vandrar genom nästan hela dig - från hjärnstammen ner genom halsen, förbi hjärtat och lungorna och hela vägen ner i magen.

Den heter vagusnerven, och fram tills för några år sedan var det mest medicinstudenter och nervsystemforskare som pratade om den.

Idag dyker den upp överallt: i podcasts om stress, i artiklar om sömn och i samtal om hur kroppen återhämtar sig. Anledningen är att forskningen har börjat förstå hur central vagusnerven är för balansen mellan stress och vila i kroppen.

I den här artikeln tittar vi närmare på vad vagusnerven faktiskt är, vad den gör och varför den har blivit så omtalad. Vi går också igenom vad du själv kan göra för att stötta dess funktion i vardagen.

Vad är vagusnerven?

Vagusnerven är den tionde kranialnerven, ibland kallad kranialnerv X. Namnet kommer från latinets vagus, som betyder "vandrande" - just för att den vandrar genom så stora delar av kroppen.

Det är faktiskt två nerver, en på vardera sida av kroppen, men de brukar omtalas i singular.

Den utgår från hjärnstammen och slingrar sig ner genom halsen, bröstkorgen och bukhålan. På sin väg förgrenar den sig ut till hjärtat, lungorna, magsäcken, levern, mjälten, njurarna och tarmarna.

Tillsammans innehåller de två vagusnerverna en stor del av nervtrådarna i det parasympatiska nervsystemet - den del av nervsystemet som ansvarar för vila, återhämtning och matsmältning.

Det autonoma nervsystemet: stress och återhämtning

För att förstå vagusnerven hjälper det att förstå det autonoma nervsystemet. Det är den del av nervsystemet som styr funktioner vi inte tänker på medvetet - som hjärtslag, andning och matsmältning.

Det autonoma nervsystemet är uppdelat i två delar som balanserar varandra. Det sympatiska nervsystemet aktiveras när kroppen behöver gå upp i varv - vid stress, fara eller ansträngning.

Det parasympatiska nervsystemet aktiveras när kroppen ska varva ner, smälta mat och återhämta sig.

Vagusnerven är huvudledningen för det parasympatiska systemet. När den är aktiv går kroppen in i ett tillstånd där pulsen sjunker, andningen blir lugnare och matsmältningen kommer igång.

Vad gör vagusnerven egentligen?

Vagusnervens uppgifter är många, men några av de viktigaste är att reglera hjärtfrekvens, andning, matsmältning och kommunikation med immunsystemet.

Hjärtat. Vagusnerven hjälper till att sänka pulsen och bidrar till en lugn hjärtrytm i vilotillstånd.

Lungorna och andningen. Nerven är involverad i andningens rytm och hjälper kroppen att gå ner i varv vid lugnare andetag.

Matsmältningen. Vagusnerven signalerar till magsäcken att producera magsyra, till bukspottkörteln att frisätta enzymer och till tarmarna att röra sig - den är helt central för att maten ska bearbetas som den ska.

Immunsystemet. Forskning har visat att vagusnerven kommunicerar med immunsystemet och är involverad i regleringen av inflammatoriska processer i kroppen.

Tarm-hjärna-axeln: en tvåvägskommunikation

Det här är kanske vagusnervens mest fascinerande roll. Den fungerar som huvudleden i det som kallas tarm-hjärna-axeln - den ständigt pågående kommunikationen mellan tarmen och hjärnan.

Något som ofta överraskar är att ungefär 80 procent av nervtrådarna i vagusnerven är inåtledande.

Det betyder att de skickar information från kroppen upp till hjärnan, inte tvärtom. Tarmen, hjärtat och andra organ "rapporterar" alltså konstant uppåt om hur de mår.

Det är därför uttrycket "magkänsla" har en mer konkret biologisk grund än man kanske tror. Tarmen producerar signalsubstanser och andra ämnen som via vagusnerven påverkar hjärnan. Och åt andra hållet kan stress och oro snabbt göra sig påminda i magen.

Vad är vagal tonus?

Inom forskningen pratar man ofta om "vagal tonus" - ett mått på hur aktiv vagusnerven är. En hög vagal tonus förknippas med en bättre förmåga att växla mellan stress och återhämtning, en lugnare puls i vila och en mer flexibel hjärtrytm.

Tidigare trodde man att vagal tonus var ungefär lika konstant som kroppslängd. Senare forskning pekar dock på att den är formbar - den kan stärkas med rätt vanor, ungefär som en muskel kan tränas.

Det är just det som har gjort vagusnerven så populär att prata om: det finns enkla vardagliga sätt att stötta dess aktivitet.

Vad påverkar vagusnervens funktion?

Flera faktorer kan dämpa eller stötta vagusnervens aktivitet. Långvarig stress, dålig sömn, för mycket stillasittande och konstant uppdragna axlar verkar dra ner aktiviteten.

Det gäller också ett överbelastat nervsystem som sällan får komma till ro. Å andra sidan finns det en lång rad vanor som forskningen kopplar till ökad vagal aktivitet.

Många är så enkla att man knappt tänker på dem - men de samspelar med kroppens biologi på överraskande sätt.

Praktiska sätt att stötta vagusnerven

Här är några metoder som forskningen pekar på som potentiellt aktiverande för vagusnerven:

Långsam, djup andning. Att andas djupt ner i diafragman med långa utandningar är ett av de mest välstuderade sätten att aktivera det parasympatiska nervsystemet. En vanlig övning är att andas in på fyra sekunder och ut på sex till åtta sekunder.

Kyla i ansiktet. Att skölja ansiktet med kallt vatten eller avsluta duschen med några sekunder kallt aktiverar den så kallade dykreflexen, som engagerar vagusnerven.

Sång, nynnande och gurgling. Vagusnerven är kopplad till musklerna i svalget och stämbanden. Att sjunga, nynna eller gurgla skapar vibrationer som stimulerar dessa områden.

Lugn rörelse och yoga. Aktiviteter där andning och rörelse kombineras - som yoga, qigong eller stillsamma promenader - verkar gynna parasympatisk aktivering.

Sociala band och beröring. Trygga sociala interaktioner och fysisk närhet kopplas till frisättning av oxytocin, vilket i sin tur kan påverka vagusnervens aktivitet.

Sömn och dygnsrytm. En jämn dygnsrytm och tillräcklig sömn ger nervsystemet möjlighet att återhämta sig och balansera om.

Det är viktigt att komma ihåg att dessa metoder inte är medicinska behandlingar utan vardagsverktyg. De fungerar bäst som en del av en helhet där sömn, kost, rörelse och återhämtning samspelar.

När vagusnerven inte fungerar som den ska

Vagusnerven kan ibland bli irriterad eller ur balans, vilket kan ge diffusa kroppsliga signaler. Det kan handla om långsam matsmältning, klump i halsen eller att man har svårt att varva ner.

Långvarig stress, stillasittande och oregelbunden sömn nämns ofta som faktorer som belastar nervsystemet.

Vid mer påtagliga eller ihållande besvär är det alltid bra att kontakta vården för en bedömning. Vagusnerven är komplex och dess funktion kan påverkas av många olika saker.

Sammanfattning

Vagusnerven är en av kroppens mest underskattade hjältar. Den binder samman hjärnan med hjärtat, lungorna och magen, och spelar en huvudroll i hur kroppen växlar mellan aktivitet och återhämtning.

Det fina är att den i hög grad är påverkbar. Genom enkla vardagsvanor - djupandning, sömn, rörelse, sång eller en kort stunds kyla i ansiktet - kan vi ge nerven goda förutsättningar att göra sitt jobb.

I en vardag som ofta drar oss uppåt i varv är det kanske värt att då och då stanna upp och påminna sig om att kroppen också har en inbyggd lugnande nerv - och att den lyssnar på hur vi lever.

Om Relivo

Relivo är ett komplett dagligt näringstillskott utvecklat i samarbete med svenska forskare och näringsfysiologer. Relivo kombinerar 38 noggrant utvalda näringsämnen som stödjer kroppens viktigaste system och strukturer.

Allt samlat i en skopa i pulverform, utvecklat för att vara enkelt att använda och lätt att få in i vardagen. Relivo blandas på 60 sekunder och används som ett långsiktigt näringsfundament för energi, immunförsvar, tarmhälsa, muskler och leder.

Källor