Bränner tänkande kalorier? Det överraskande svaret

Kort svar: Ja, men knappt märkbart. Hjärnan använder ungefär 20 procent av kroppens energi i vila, men intensivt tankearbete ökar förbrukningen med högst några procent, vilket under en hel arbetsdag motsvarar bara några få kilokalorier. Tröttheten och hungern efter en tung tankedag beror troligen inte på att energin tagit slut.

Introduktion

Du har suttit med en svår uppgift hela dagen. Hjärnan känns tom, du är hungrig och tänker att du åtminstone har förbränt en del energi på kuppen.

Det är en rimlig tanke. Hjärnan är kroppens mest energikrävande organ, och mentalt arbete känns verkligen ansträngande.

Svaret på frågan är både ja och nej. Hjärnan förbrukar mycket energi. Men skillnaden mellan att tänka intensivt och att inte tänka särskilt mycket alls är förvånansvärt liten.

I den här artikeln går vi igenom vad hjärnan faktiskt gör av med för energi, varför hårt tankearbete bara ändrar förbrukningen marginellt, varför du ändå blir trött och hungrig, och vad det betyder i praktiken.

Hjärnan är en energislukare

Låt oss börja med det som stämmer.

Hos en vuxen människa står hjärnan för ungefär två procent av kroppsvikten. Ändå använder den ungefär tjugo procent av kroppens energi i vila. Det är omkring tio gånger mer än vad vikten i sig skulle förutsäga.

Räknat som en femtedel av en vuxens viloförbrukning motsvarar det i storleksordningen 250 till 350 kilokalorier per dygn. Exakt hur mycket beror på kroppsstorlek och individuell ämnesomsättning.

Den huvudsakliga energikällan är glukos, alltså socker från blodet. Vid längre fasta kan hjärnan även använda så kallade ketoner, som bildas när kroppen bryter ned fett.

Så hjärnan är dyr i drift. Frågan är vad den gör med all energi.

Det mesta går åt även när du inte gör något

Här kommer det som överraskar.

Den största delen av hjärnans energiförbrukning går inte till de uppgifter vi medvetet ägnar oss åt. Den går till den ständigt pågående aktiviteten i hjärnan: att upprätthålla nervcellernas laddning, låta nätverk kommunicera, underhålla förbindelser och hålla systemet redo att reagera.

Neurologen Marcus Raichle, som har forskat på hjärnans energibudget, har beskrivit det som att den extra energi som går åt när hjärnan arbetar med en specifik uppgift är anmärkningsvärt liten jämfört med förbrukningen i vila. Ofta handlar det om mindre än fem procent av grundnivån.

Med andra ord: hjärnan är nästan lika dyr i drift när du stirrar ut genom fönstret som när du löser en svår ekvation.

Räkneexemplet

Om man utgår från siffrorna ovan går det att göra en grov uppskattning.

Om hjärnan förbrukar omkring 300 kilokalorier per dygn blir det ungefär 12 till 13 kilokalorier i timmen. Om intensivt tankearbete ökar förbrukningen med högst fem procent handlar det om mindre än en kilokalori extra per timme.

Även under en hel arbetsdag med tungt mentalt arbete blir det i den här uppskattningen bara några få kilokalorier. Det motsvarar ungefär en bit av en kaka.

Det är en förenklad beräkning, och siffrorna varierar mellan studier och individer. Men slutsatsen står sig: den extra energin från att tänka hårt är mycket liten.

Myten om schackspelarna

Kanske har du läst att schackstormästare kan förbränna 6 000 kilokalorier om dagen under en turnering.

Påståendet spreds 2019 efter ett reportage där en forskare citerades, och det har sedan återgetts i många medier. Men siffran har inte gått att belägga i publicerad forskning, och den stämmer dåligt med vad vi vet om hjärnans energiförbrukning.

Det är en bra påminnelse om att ett påstående inte blir sant för att det upprepas ofta.

Barnhjärnan är en annan historia

Det finns ett tillfälle i livet då hjärnans energiförbrukning verkligen sticker iväg.

En studie publicerad i PNAS 2014 uppskattade hur mycket glukos hjärnan använder under uppväxten. Under tidig barndom når förbrukningen en topp. Då motsvarar den omkring två tredjedelar av kroppens energiförbrukning i vila och omkring 43 procent av det totala dagliga energibehovet.

Forskarna kopplade detta till att barnets kroppsliga tillväxt går som långsammast just under de åren. Kroppen verkar prioritera hjärnans utveckling framför längdtillväxt.

Det är alltså inte tänkandet i sig som kostar, utan att bygga och utveckla hjärnan.

Varför blir man så trött av att tänka?

Om tänkande knappt kostar något extra, varför känns en dag av koncentrerat arbete så tung?

En studie publicerad i Current Biology 2022 gav en möjlig förklaring. Forskare i Frankrike lät deltagare utföra antingen krävande eller enkla kognitiva uppgifter under en hel arbetsdag. Med hjälp av magnetkamera mätte de halten av olika ämnen i hjärnan vid flera tillfällen under dagen.

Hos dem som utfört krävande uppgifter hade halten av signalämnet glutamat ökat i den del av hjärnan som kallas laterala prefrontala cortex. Det är ett område som är viktigt för kontroll och planering.

Samtidigt förändrades deras beslut. De valde i högre grad alternativ som krävde mindre ansträngning och gav omedelbar belöning.

Forskarnas tolkning är att trötthet efter mentalt arbete inte handlar om att hjärnan får slut på energi, utan om att vissa ämnen ansamlas och behöver hanteras. Känslan av trötthet kan då vara ett sätt att få oss att ta en paus.

Det här är en enskild studie och resultatet behöver bekräftas av fler. Men den ger en rimlig förklaring till varför man kan vara utmattad utan att ha förbrukat mycket energi.

Varför blir man hungrig av att tänka?

Många upplever att de äter mer under tentaperioder eller intensiva arbetsveckor. Det finns forskning som stödjer den upplevelsen.

I en kanadensisk studie från 2008 fick 14 kvinnliga studenter vid olika tillfällen antingen vila, läsa och skriva en sammanfattning, eller göra en serie datoriserade tester. Efteråt fick de äta fritt från en buffé.

Efter de mentala uppgifterna åt de i genomsnitt omkring 200 respektive 250 kilokalorier mer än efter vilan.

Forskarna noterade också att blodsockret och insulinet varierade mer, och att halten av stresshormonet kortisol var högre under de mentala uppgifterna.

Studien var liten och gjordes bara på unga kvinnor, så resultatet ska tolkas försiktigt. Men om man jämför med hur lite energi tänkandet i sig kostar blir mönstret intressant: det man äter efteråt kan vara betydligt mer än det hjärnan faktiskt förbrukat extra.

Vad betyder det i praktiken?

Några slutsatser går att dra.

1. Tänkande är ingen bantningsmetod. Hur intensivt du än arbetar mentalt påverkar det energiförbrukningen mycket lite.

2. Var uppmärksam på hungern under intensiva perioder. Den kan vara större än behovet. Att ha näringsrik mat tillgänglig gör det lättare att välja rätt.

3. Hjärnan behöver jämn energitillförsel. Eftersom grundförbrukningen är hög hela tiden fungerar regelbundna måltider bättre än långa uppehåll följda av stora mål.

4. Trötthet betyder inte att energin är slut. Paus, frisk luft och rörelse fungerar ofta bättre mot mental trötthet än mer mat.

5. Sömn är hjärnans viktigaste återhämtning. Det är under sömnen som hjärnan städar och återställer sig.

Var Relivo passar in

Ingen produkt får hjärnan att tänka bättre eller snabbare, och det vore fel att påstå något annat.

Det som går att säga är att hjärnan, precis som resten av kroppen, behöver vissa näringsämnen för att fungera normalt. Relivo innehåller bland annat järn, zink och jod, som enligt EU:s godkända hälsopåståenden bidrar till normal kognitiv funktion. Formeln innehåller även hela B-komplexet, där flera av B-vitaminerna bidrar till normal energiomsättning.

Det är en del av grunden. Sömn, regelbundna måltider och pauser gör mer för hjärnan än något tillskott.

När bör du kontakta vården?

Mental trötthet efter en tung dag är normalt. Kontakta vårdcentralen om du har:

• Trötthet som inte går över efter vila och sömn
• Koncentrationssvårigheter som påverkar vardagen under en längre tid
• Minnesproblem som blir tydligt sämre
• Trötthet tillsammans med andra symptom, som viktnedgång eller nedstämdhet

Långvarig trötthet kan ha många orsaker, bland annat järnbrist, B12-brist, sköldkörtelproblem, sömnstörningar eller depression. Läs mer på 1177 Vårdguiden.

Sammanfattning

Hjärnan står för ungefär tjugo procent av kroppens energiförbrukning i vila, trots att den bara utgör två procent av kroppsvikten. Men det mesta av energin går åt till hjärnans ständigt pågående aktivitet, inte till de uppgifter vi aktivt arbetar med.

Den extra energi som intensivt tankearbete kräver är ofta mindre än fem procent av grundnivån. Under en hel arbetsdag handlar det bara om några få kilokalorier.

Att man ändå blir trött kan bero på att vissa ämnen, som glutamat, ansamlas i hjärnan. Att man blir hungrig har stöd i forskning som visat att man äter mer efter mentalt arbete, trots att hjärnan knappt förbrukat något extra.

Så nej, tentapluggandet förbränner inte särskilt många kalorier. Men det förklarar varför kexpaketet är tomt när du är klar.

Om Relivo

Relivo är ett komplett dagligt näringstillskott utvecklat i samarbete med svenska forskare och näringsfysiologer. Relivo kombinerar 38 noggrant utvalda näringsämnen som stödjer kroppens viktigaste system och strukturer.

Allt samlat i en skopa i pulverform, utvecklat för att vara enkelt att använda och lätt att få in i vardagen. Relivo blandas på 60 sekunder och används som ett långsiktigt näringsfundament för energi, immunförsvar, tarmhälsa, muskler och leder.

Källor

• Raichle ME: The restless brain: how intrinsic activity organizes brain function (Philosophical Transactions of the Royal Society B, 2015)
• Raichle ME: The Brain's Dark Energy (Science, 2006)
• Kuzawa CW et al: Metabolic costs and evolutionary implications of human brain development (PNAS, 2014)
• Wiehler A et al: A neuro-metabolic account of why daylong cognitive work alters the control of economic decisions (Current Biology, 2022)
• Chaput JP et al: Glycemic Instability and Spontaneous Energy Intake: Association With Knowledge-Based Work (Psychosomatic Medicine, 2008)
• EFSA: Health claims for iron, zinc, iodine and B vitamins
• 1177 Vårdguiden: Trötthet