Det dolda samspelet: hur tarmen påverkar hjärnan, stressystemet och vår hälsa

Författare: Petra Lundström, PhD, IOC Dip Sports Nutr

Tarmen och mikrobiotan - vårt dolda system

Vår mage och tarm är egentligen inget vi tänker särskilt mycket på så länge allt fungerar som det ska.

Den finns mest där i bakgrunden och sköter sitt arbete utan att kräva uppmärksamhet. Men så fort magen börjar krångla märker vi snabbt hur stor påverkan den faktiskt har på vårt välmående. Smärta, diarré, förstoppning eller uppblåsthet kan påverka både humör, energi och koncentration och ibland slå ut oss helt.

Mag-tarmkanalen är ett av kroppens mest underskattade system. Vi pratar ofta om hjärnan och musklerna medan tarmen mest förväntas fungera utan att göra något väsen av sig.

Samtidigt är den avgörande för långt mer än bara matsmältning. Förutom att bryta ned maten skyddar den oss mot skadliga ämnen och mikroorganismer samt hjälper oss att ta upp den näring och energi vi behöver.

Tarmen och hjärnan - en ständig kommunikation

Mag-tarmkanalen har ett eget nervsystem med fler nervceller än ryggmärgen och står i ständig kontakt med hjärnan. Kommunikationen sker framför allt via vagusnerven men också genom kemiska signaler som produceras av tarmceller och bakterier i tarmen.

Förändringar i tarmen kan därför snabbt påverka vårt psykiska mående. Tarmen informerar hela tiden hjärnan om vad som händer i kroppen.

Samtidigt går kommunikationen åt andra hållet. När vi mår psykiskt dåligt kan hjärnan skicka signaler som påverkar både tarmens rörelser och dess känslighet. Det är en av anledningarna till att stress och oro så ofta känns just i magen.

Mikrobiota och tarmbarriär

I tarmen finns miljarder bakterier som tillsammans kallas mikrobiota. De använder bland annat kostfibrer som näring och bildar kortkedjiga fettsyror, där butyrat är särskilt betydelsefullt. Butyrat har antiinflammatoriska effekter i tarmen och hjälper till att hålla tarmcellerna friska.

En välfungerande tarmbarriär gör att bakterier och irriterande ämnen stannar där de ska och inte når vävnader där de kan bidra till inflammation, smärta och obehag.

Butyrat har också i studier kopplats till kommunikationen mellan tarmen och hjärnan samt till bättre kognitiv funktion.

Mikrobiotan producerar även andra metaboliter, bland annat vitamin K och olika signalämnen som påverkar både immunförsvaret och nervsystemet.

När balansen i mikrobiotan förändras kan även signaleringen mellan tarm och hjärna påverkas. Tarmbarriären kan då bli mer genomsläpplig samtidigt som immunförsvaret aktiveras i onödan, vilket hos vissa kan bidra till inflammation och ökad känslighet i magen.

Vad påverkar mikrobiotan?

Vilka bakterier som dominerar i tarmen påverkas av vad vi äter men också av sömn, stress, alkohol, läkemedel och sjukdomar. Våra vardagsvanor kan därför förändra balansen i mikrobiotan och i förlängningen påverka hur vi mår.

Stress - kroppens överlevnadssystem

Stress är nervsystemets och hormonernas svar på en upplevd belastning eller utmaning. Det kan handla om allt från träning och tävling till rädsla, infektioner eller för lågt energiintag. Syftet är i grunden att hjälpa oss hantera hot och utmaningar.

När hjärnan uppfattar något som en fara frisätts stresshormoner som adrenalin och noradrenalin. Hjärtat slår snabbare, energi görs snabbt tillgänglig och blodflödet prioriteras om från bland annat mag-tarmkanalen till muskler och hjärna.

Stress handlar inte bara om hormoner utan också om motivation och handlingskraft. Signalsubstanser som dopamin bidrar till ökat fokus, drivkraft och vakenhet så att vi snabbt kan agera och hantera situationen.

Vid kortvarig stress förändras kommunikationen mellan tarm och hjärna snabbt. Det påverkar blodflöde och tarmrörelser och gör att tarmens normala aktivitet dämpas.

Under kortvarig stress är det därför normalt att matsmältningen tillfälligt prioriteras ned. Tarmrörelser och matsmältning hämmas för att kroppen istället ska kunna fokusera på prestation och överlevnad. Det är en naturlig och viktig del av människans biologiska försvarssystem.

Smärtdämpning vid akut stress

Stress är ett avancerat överlevnadssystem som finns hos alla däggdjur och de flesta andra djurarter.

En viktig del av systemet är att det tillfälligt dämpar smärtsignaler medan stresshormonerna är förhöjda. Smärta skickas fortfarande från skadade vävnader till hjärnan men når inte vårt medvetande på samma sätt som i vila.

Under en kort tid kan vi därför fortsätta agera trots skador. Vi kan springa trots smärta, släpa oss i säkerhet eller fortsätta kämpa även när kroppen egentligen signalerar att den är skadad.

Det är också härifrån berättelserna kommer om människor som i extrema situationer utför handlingar som normalt hade varit omöjliga för dem.

Ur ett biologiskt perspektiv är stressystemet kroppens sätt att tillfälligt frigöra resurser och kapacitet som annars hålls tillbaka.

Alla människor har den här förmågan i varierande grad när situationen kräver det. Elitidrottare tränar dessutom på att kunna nå det här tillståndet medvetet och använda det för prestation och uthållighet.

Nästa del behandlar kronisk stress, det vill säga när stressystemet inte längre är kortvarigt utan förblir aktiverat över tid.

Om Petra Lundström

Petra Lundström, har en PhD i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet där hon har undersökt effekter av fysisk aktivitet/träning samt nedträning hos stillasittande i olika populationer och i olika åldrar.

I botten har hon en dubbel MSc (Medicinsk fysiologi och Nutrition). Hon har även en Ph.Lic i Medicinsk fysiologi och är specialiserade på idrottsnutrition (IOC Dip Sp Nut, International Olympic Committee).

Petra har tjugo års erfarenhet av att föreläsa och undervisa för företag, organisationer, universitet och inom idrottsrörelsen. Petra har varit ansvarig för idrottsnutrition vid Riksidrottsförbundet, hon har skrivit flera böcker och tagit fram utbildningsmaterial inom idrottsnutrition.

‍

Referenser: 

• Dalile MW et al.Short-chain fatty acids: microbial metabolites that regulate gut–brain communication.Nat Rev Gastroenterol Hepatol. 2019.
• Cryan JF, Dinan TG. Mind–gut interactions.Nat Rev Neurosci. 2012.
• Erny D et al. Host microbiota modulate microglia maturation and function.Nat Neurosci. 2015.